Idag var det en sån där dag som bara är för mycket. Skulle jag ha klivit upp ur sängen eller?

Imorse så höll jag på att glömma tygkassen med ett kort med en massa pengar i till en insamling, och jobbarpapper som låg i en mapp i väskan. Jag tog handväskan och såg tygväskan hänga på garderogsknoppen i hallen. Gick i väg till bussen och tyckte att mina täckjacka hade så långa ärmar. Men det är klart jag har inte haft den sen förra vintern och fick den till julen så jag har väl glömt bort hur den kändes.

När bussen kom till Edsbyn så hoppade jag av och gick upp på jobbet. Väl där skulle jag visa en jobbarkompis kortet och då kom jag på att tygväskan var kvar på bussen! Jag som aldrig har glömt nåt på bussen.

Panik! Vad gör jag jag! Gick till en annan jobbarkompis och bad honom skjutsa mig till busstationen och det gjorde han så snällt. Vi hann på bussen som skulle gå tillbaka till Söderhamn men det var ju en annan buss som startade i Edsbyn.
Då åkte vi till bussgaraget och där stod en buss på tomgång och det visade sig vara den bussen jag åkte med och väskan var kvar! Den stod så snällt på sätet bredvid där jag hade suttit.
Ibland har man tur eller nån med sig!

Väl på jobbet igen så fick jag ett sms från Sara där hon frågade om jag inte tog på mig min jacka. Jo det gjorde jag sa jag. Nä sa hon den ligger ju i Joels korg. Hmm tänkte jag och gick och tittade på jackan jag har haft på mig. Det visade sig vara Bengts Didriksson jacka. Inte undra på att den hade långa ärmar och kändes annorlunda!

Nu började jag bli nervös och funderade om jag bara skulle sätta mig på en stol och inte göra nåt mer idag.
Men det verkade som om det är slut på knasigheterna nu. Skönt för jag har aldrig varit med om en sådan här dag förrut!

Idag var det en sån där dag som bara är för mycket. Skulle jag ha klivit upp ur sängen eller?

Imorse så höll jag på att glömma tygkassen med ett kort med en massa pengar i till en insamling, och jobbarpapper som låg i en mapp i väskan. Jag tog handväskan och såg tygväskan hänga på garderogsknoppen i hallen. Gick i väg till bussen och tyckte att mina täckjacka hade så långa ärmar. Men det är klart jag har inte haft den sen förra vintern och fick den till julen så jag har väl glömt bort hur den kändes.

När bussen kom till Edsbyn så hoppade jag av och gick upp på jobbet. Väl där skulle jag visa en jobbarkompis kortet och då kom jag på att tygväskan var kvar på bussen! Jag som aldrig har glömt nåt på bussen.

Panik! Vad gör jag jag! Gick till en annan jobbarkompis och bad honom skjutsa mig till busstationen och det gjorde han så snällt. Vi hann på bussen som skulle gå tillbaka till Söderhamn men det var ju en annan buss som startade i Edsbyn.
Då åkte vi till bussgaraget och där stod en buss på tomgång och det visade sig vara den bussen jag åkte med och väskan var kvar! Den stod så snällt på sätet bredvid där jag hade suttit.
Ibland har man tur eller nån med sig!

Väl på jobbet igen så fick jag ett sms från Sara där hon frågade om jag inte tog på mig min jacka. Jo det gjorde jag sa jag. Nä sa hon den ligger ju i Joels korg. Hmm tänkte jag och gick och tittade på jackan jag har haft på mig. Det visade sig vara Bengts Didriksson jacka. Inte undra på att den hade långa ärmar och kändes annorlunda!

Nu började jag bli nervös och funderade om jag bara skulle sätta mig på en stol och inte göra nåt mer idag.
Men det verkade som om det är slut på knasigheterna nu. Skönt för jag har aldrig varit med om en sådan här dag förrut!