Nu är det lördag och det är ännu en strålande solig dag med gnistrande snö. Kan det vara bättre?

Nu är väntar resten av familjen och Hilding på att några skotrar de ska låna ska bli ledig och sen ska de ut och åka. Det är ju ett perfekt väder för sånt. Hilding, Saras kille har ju aldrig åkt vanlig skoter heller.


 Jag ska vara hemma och ta det lugnt och sen blir det middag. Efterrätten gjorde jag igår, hallonpannacotta, med smuldeg, hallonsylt och vaniljcremé fraiche. Det är så gott!

På bussen hem från jobbet kom jag på flera ideér på blogginlägg men nu när det väl var dags att sätta mig här så har alla ideér blåst bort. Kanske i snövädret ute!

Vad skönt det är åka buss igentligen. Jag kliver in i en varm buss, glider ner på ett säte, vinklar ryggstödet och sluter mina ögon. Idag tyckte jag att jag hade åkt i en evighet men då var vi bara vid Östanåsågen. Jag blev så avslappand att jag kände mig alldeles tung och det kändes som om jag bara sjönk och sjönk.. Jag är mycket förvånad över att det inte blev hål i golvet på bussen. Nu känner jag mig mycket piggare.

Visst har det sina avigsidor också. Stå i kylan och vänta på en buss, passa tider kanske en del tycker. Men för min del är tider inget problem för man har ju andra tider att passa så en mer eller mindre spelar ju ingen roll. Men man slipper skotta av bilen, skrapa rutor mm.

Idag så dog min svägerska Jessica och bror Johnys hund Muffelina. De blev tvugna att avliva henne av olika orsaker. De tog ett tungt och svårt beslut men ändå rätt. De kommer ju att sakna henne mycket så även vi när vi hälsar på. Muffelina var en gosig och charmig hund trots sina egenheter. Nästa gång kommer jag att sakna att hon kommer som en glad vettvilling och vill hälsa. Det är alltid svårt att mista ett husdjur.


Så här kommer jag att komma ihåg Muffelina, full av liv och bus och alltid på väg.

Ikväll så bestämde Bengt och jag att vi skulle på Alfta rehab och träna. Det kändes lite jobbigt och motigt till att börja med för det är nästan en månad sen jag var och tränande sist pga influensan mm. Men bara man kommer dit så är det kul och framför allt skönt när man tränat klart och duschat. Det känns så behagligt i kroppen.



Med tanke på att jag nyss varit sjuk och fortfarande är lite snorig tänkte jag ta det lite lugnt. Att jag aldrig lär mig? Jag ska inte tänka så för då tränar jag värre än nånsin. Det är lika varje gång jag tänker så. Jag la på mer tyngd på varje redskap än vad jag brukar.


När vi kom hem så möblerade vi om lite i vårt kök, typ flyttade bordet så det står i en annan led och fällde ner skivan så det blev mindre. Vi kan inte göra så mycket annat för vi har inget stort bondkök precis. Vi har bordet så här ett tag men sen så tycker vi att det gamla viset är bättre. Nu är det två som får ha ryggen mot köksfönstret och det är inte så kul i längden.

Nu i två dagar har det vackert så vackert när jag går till bussen. Första morgonen var himlen i rosa/lila och sagolikt vacker. Den där härliga färgen mot knotiga lönnträd i svart siluett. Idag så såg det ut som hela himlen var i brand.
Tänk att vara blind eller född blind så man inte ser de där vackra i soluppgången eller nedgången. Se grönskan skifta i olika gröna nyanser på försommaren mm. Men jag antar att de har utvecklat andra sinnen och känner sånt vi bara förnimmer.


Solnedgång i Tällberg

Det vore konstigt att vara utan syn, tror att det är lättare utan hörsel. Men jag vet inte säkert. Jag vet att det är svårt också eftersom min svägerska är döv och min ena bror hörselskadad. I båda fallen kan man ju lätt bli isolerad och det som är självklart för oss är inte alltid det. Tänk att få kämpa för sina rättigheter och planera läkarbesök mm så att en tolk följer med. Tänk att handla tex på Mcdonalds och inte höra eller se på läpparna vad den som jobbar säger.

Jag önskar att jag en morgon vaknade upp och kunde teckenspråk flytande. Det vore härligt att kunna prata med Jessica på hennes modersmål. Som det är nu så får hon läsa på mina läppar och jag vet och ser att det blir utröttande för henne ibland.

Jessica du är otroligt duktig både på att läsa läppar och kunna prata. Du är modig som vågar ta kontakt med folk, handla mm. Jag beundrar dig verkligen och tycker mycket om dig som person!