Ons 8 aug 
Idag hade vi tänkt att åka till Köln till ett chokladmuseum och titta på en dom men ingen av oss hade riktigt lust att fara iväg igen. Vi packade allt vi inte behövde under det närmaste dygnet.
Vi lånade Ritas cyklar och cyklade ner till Rehn och Freizeitpark. Det började regna men det gick ju bra ändå.
Enligt René var vi sjävplågare som cyklade runt i regnet. Han undrade om alla svenskar  var det med ett skratt.

Det fanns fantastiskt fina planteringar här också. Det fanns även olika teman i parken typ japansk trädgård, tysk trädgård.

Vi stötte på lite olika fåglar i parken. Joel försökte få en flock med canadagäss ( tror jag att det var) att flyga men de var inte alls rädda för en svensk. Sen såg vi en hel svanfamilj som kom upp på land och antagligen trodde att vi hade mat med oss. Otur för dem så hade vi inte tänkt på det.
  

Trötta på regnet cyklade vi hem och gick in till Rita i affären och hjälpte henne med denna dags blomleverans. Bengt och Joel tröttnade efter ett tag men Sara och jag tyckte att det var kul.


Rita själv in action.

  
Rita ville att vi skulle vara kvar för hon behövde oss sa hon . :-)


Joel verkar fundera på julskyltning redan. :-D

Rita köpte mycket rosor just nu för hon sålde mycket såna.




Sara lagade mat idag för vi ville äta normal tid idag för annars har det blivit så sen 20 eller 21. Jag gick in med en portion till Rita och sen fick vi hålla tummarna att hon skulle hinna äta mellan kunderna också. Hon fick i sig lite sa hon sen.

När Rita kom från affären åt vi färska bär och frukter vi hade köpt i en fruktaffär. Det ser väl gott och så fina färger det är!

Blåbären och hallonen var megastora.

Tors 9 aug
Idag är det dags för hemfärd och det är både vemodigt och skönt på samma gång. Vi packade det sista och Joel och Bengt dammsög huset. Sara och jag gick in till Rita och tittade på henne när hon band en bukett. Fascinerande att se hur vackert det blir.
Det var svårt att säga hej då till Rita och det märktes satt hon också tyckte att det var jobbigt. Vi får hoppas att vi kan träffas nästa sommar för då är det 50 år sen hon första gågen kom till Sverige som efterkrigsbarn.

Det körde ihop sig för René så han kunde inte skjutsa oss till flygplatsen så en vän till Rita ställde upp och gjorde det. Det spöregnade hela vägen till Cologne.
Vårt plan lyfte kl 14 och eftersom det var en regning dag så såg man inte marken så väl. Den stack bara fram lite här och där. Piloten sa att vi flög på 11 300 m höjd. När vi kom till kusten så såg man algblomningen. Fränt att det syntes så väl på denna höjd.

På Arlanda fick vi vara ett tag innan tåget  gick men vi åt och tittade på folk. Det var skönt att höra svenska ingen överallt. I Söderhamn fick vi byta till buss. När vi kom hem kl 22 på kvällen var vi ganska trötta. Men jag tog ändå och packade upp all min packning. Skönt att ha det gjort.

Det var det om vår resa. Säkert finns det någon som tycker att jag skulle stoppa in mina kort i en bilddagbok. Men jag vill inte ha en sån för då har jag ett ställe till som ska uppdateras.

Tis 7 aug
Idag hade vi bestämt att vi skulle åka till Phantasialand i Bruhl. Det ska vara prickar över u:et. Då var det mulet och eländigt men vi åkte ändå för 70 % av åkattraktionerna är inomhus.
Bengt och Rita hade knappat in adressen på hennes GPS navigator. Men vi kom på nåt sätt av motorvägen men det gjorde inte alls något för vi fick åka en mycket finare väg. Älskar att titta på hus var vi än är.

Phantasialand ( http://www.phantasialand.de/index.php?display_popup=1 )såg jättekul ut på håll. Parken hade vackra temadelar då t.o.m personalen matchade den temadel de jobbade i. Det fanns bla Mexico, Afrika, vilda western och Japan.

Vilda western

Här kan du se parken i panorama ( http://www.stadtpanoramen.de/phantasialand/phantasialand.html ).
Vi startade med att åka Giester-Riksha som var som ett spöktåg. Inte alls läskigt men lite mysigt med fina dockor och sköna säten att sitta i.

Sen ville vi prova Stonewash creek. Jag gillar inte berg och dalbana men jag blev övertalad.

Kort från hemsidan.

Fy vad otäckkt. Jag trodde att jag skulle ramla ut och det ryckte och knyckte. Nä det vill jag inte göra om. Länge håll det på också. Joel och Sara tyckte att det bara var kul men Bengt sa att jag var alldeles vit i ansiktet. Jag sa inte ett ljud under hela färden.

Joel och Sara ville prova på nåt som Rita och René rekommenderat. Det var en bit av Afrika, Black mamba. Det var lopping, de hängde upp och ner mm och det såg hur otrevligt ut som helst. Men inte ens det var för mycket för de båda tuffingarna!


  
På den första bilden ser man Joel och Sara längst bak. Sara har vita leggins. Det var i början av Black mamban.

Sommarens nyhet Talocan skulle provas. Det var eld, rök och  hänga upp och ner, snurra runt mm. Mig skulle de få droga innan jag gjorde nåt sånt frivilligt.


Inte ens det var för mycket. Men en otrevlig biverkan blev det. Deras händer luktade spyor för tydligen hade någon spytt tidigare. Men efter några handtvättar hade det gått bort.

Dags för Stonewash creek eller om det var Vildwash creek ( som Flumeride i Liseberg). Det var inte ens kul. Va? Redan slut tyckte vi? Sara var den som blev blöt.
Eftersom vi var i de blöta elementen så tog vi River quest ( liknande Lisebergs Kållerado). Men Kållerado kan man åka och klara sig torr men inte River quest. Vi var dyblöta och det gick att vrida ur kläderna. Det var jättemysigt en regnig dag. :-/

Från hemsidan

Vi blev nyfikna på nåt som heter Mysteri castle. All information både muntligt och skriftligt är på tyska. Vi knallade in och fick vänta i ett rum där en röst på tyska sa en massa saker. Men vad? Vi fick byta rum och sätta oss på stolar och lämna ifrån oss väskor, ryggsäckar. Jag satte mig och blev fastspänd och den galne professorn gick iväg. Då tittade jag upp och insåg.......FRITT FALL!!!...Vad skulle jag göra? Skrika att jag ville lös eller vad? Joel och Sara hade ju skämts ihjäl i såna fall. Det vara bara att stå ut. Jag blundande och försökte andas lugnt. Satt och sa för mig själv: du överlever, du överlever. inte ett ljud sa jag när det bar upp fort och sen ner, upp igen och ner. Jag vågade inte titta när vi var stilla för jag visste knappt om vi var uppe eller nere. Bengt sa att jag var lika vit nu i ansiktet som efter berg och dal banan. Jag har kollat upp och vi var 65 m upp innan det bar ner igen fort. 

Från hemsidan.

Efter denna hemska upplevelse blev jag mer försiktig. Vanliga karuseller fanns det knappt  tyvärr.
Vi tittade på Pirates in 4D. Det var en rolig film som det kändes som om vi var mitt i filmen. Den var rolig fast den var på tyska. Jag förstod en del saker. När det flög runt bin i filmen såg det ut som om de flög in i oss och våra säten vibrerade. När det flög fladdsermöss fläktade det på oss, kanonen var framför våra ansikten  mm. På slutet då piraten som fått gå plankan kom upp och spottade ut havsvatten ur munnen fick vi alla en liten dusch i ansiktet.
För att se dessa effekter fick vi låna specialglasögon.


Joel och Sara hittade nåt roligt att åka i Wuze town. Det var Winjas fear och Winjas force. Berg och dalbana inomhus.

Här är de på väg baklänges nerför en backe.

  

Vi såg att de sålde varma popcorn i strut på ett ställe och vi köpte 4 stycken och väntade oss goda ,salta popcorn. Men icke! De var söta. De äter söta popcorn i tyskland och det är så äckligt! Vad besvikna vi blev! Det blev bara att kasta eländet.

Nu hade vi varit här så länge att man började känna igen fler och fler. Då var det dags att åka tillbaka till Bonn.

På kvällen åkte vi hem till René och Birgit. René har en riktigt rolig och sällskaplig papegoja som heter Dobbi. Dobbi är oftast lös i lägenheten och när de plockar fram glas på bordet landar han förväntansfullt  på det och tittar ner i glasen. Han gick från glas till glas och la huvudet på sne och tittade ner.
Han tycker om att sticka ner näbben och smaka på coca cola, kaffe mm. Sen gillade han chips också.
En gång när Birgit hade haft en kopp med cappucino på bordet och gått iväg en stund badade han nästan i det. Tokig goja det där!


Här blev han lite besviken för det var ingen dricka i glasen än ( Vi fick smaka en läsk som är en blandning mellan cola och fanta. Ganska god med knepig färg.)


Här är Dobbi riktigt glad. 

Bengt satt lite illa till för Dobbi använde honom som landningsbana mellan buren och bordet. Mitt hår landade han i för han gillar att leka med långt hår.
     
Sen hade de en nymfparakit som var minst 20 år gammal. Den hade haft nån sjukdom och blivit kal på vissa fläckar. Sen den blev ensam vill den helst sitta och titta sig i spegeln.


Husse, sköt dina plikter! Mer cola till mig!!!

Vi roade oss under kvällen förutom att titta på Dobbis tokerier med att spela Fia med knuff på en spelplan för 6 personer. Det heter nåt helt annat på tyska typ människor ska inte bli arga eller nåt liknande. Det var kul men svårt när vi var så många för man åkte in i boet hela tiden.


René och Birgit bjöd även på nåt annat gott! Apfelstrudel!!

Sön 5 aug
Rita ringde från sin affär och undrade om någon ville komma och hjälpa henne att vattna denna varma dag.
Jag gick dit och vattnade alla blommor både inne, ute och i växthuset. Bara kul att kunna hjälpa till.
Sen bär färden till Luxemburg till en stad som heter Vianden. Vägen det var sagolikt vacker med berg och dalar hela tiden och genom fina städer och byar.

Vi skulle besöka en medeltidsborg som heter Vianden. Rita säger att det är hennes sommarresidens för hon heter Vianden i efternamn.
Borgen var en ruin förrut men de bildade en förening och samlade ihop pengar och nu renoveras borgen försiktigt i det skick den hade på mitten av 1800-talet. Vi hade sån tur att det var medeltidsvecka när vi var där så det hände en massa saker överallt.


   
   

Borgen var så fantastisk vacker och låg på en kulle med utsikt över staden och den gamla ringmuren runt.

Utsikt genom muren mot staden.



   
  

Jag var mycket nöjd med besöket på borgen. Det var ett riktigt turistmål för det var massor av turister i borgen och i staden.

På kvällen satt vi ute och åt maten vi hjälps åt att laga. Ritas son René och hans sambo kom och åt med oss. Nu blev det engelska som gällde.
Joel och Sara fick hålla i hans fina mexikanska orm. Hon var så fin och kändes mysig. Nu har ormtjejen flyttat till Cologne zoo. Joel fick ett ormskinn efter henne och så fick jag ett tomt sköldpaddskal som ormen hade bott i när hon var liten. René hade haft ormen i 14 år.




Mån 5 aug
Idag var vi hemma hos Rita. Det var jättevarmt denna dag, 35 grader i skuggan. Bengt och Sara röjde i Ritas trädgård för den har hon svårt att hinna med. Ja hon måste sova ibland också! :-)
Jag gick till affären och hjälpte Rita att ta hand om alla snittblommor som leveraerats idag. Hon får blommor varje mån, ons och fre och mest på mån.
Jag var där i 4  timmar och snittade om blommor, tog bort blad längst ner och taggar. Sen skulle de sorteras efter sort, längd i passande vaser. Det var kul men väldigt varmt i växthuset.

Joel och Sara cyklade till centrum igen och handlade lite mer bla "foppa" tofflor åt Joel och mig för 10 euro.
När Rita kom hem på kvällen möttes hon av doften av kyckling och potatisgratäng. Vi satt ute och åt och bara njöt och skrattade. Det blir en hel del skrattande med Rita för hon är så rolig.

Nåt man lägger märke till här att det är otroligt sällsynt med rostiga bilar. Man kan se hur många "bubblor" som helst som är fina. Det är en av mina favvo-bilar.

Här är Sara och jag utanför Ritas hus. Hon har en sån fin dörr.